Axls

Denna dagen har gått i ungdomens tecken. Det är farligt att fastna i bildmappen.

Detta slutade med att jag & Amelie hånglar som bakgrundsbild.
Telefonsamtal om svunna tider.
Åldersnoja.
Saknad.

Och nu en efterlysning:
Sandri sandra tralla. Nu när du är hemma. Ses?
Saknar ju dig!!

"Om du har lust att bara prata så är det bara att höra av dig.
Är sådan brist på människor som verkligen tänker i min omgivning"

Är det inte så överallt? Som robotar.
Alla vill passa in. Vara bäst. Inte sticka ut. Inte bli den som blir ensam kvar.

Jag är alldeles för medveten. Alldeles för medveten om omgivningen, personerna, spelet, känslorna och stämningen för att kunna, nej ändra det till orka, orka anpassa mig. Det skulle bara bli falskt. Skulle känna mig extremt fånig vilket jag också gjort många gånger då jag lallar med i allas charader, mest bara för att slippa vara den skumma människan som inte tänker och tycker som alla andra (bitterfittan) och bara för det behöva förklara varför jag tycker som jag gör för du skiter i det ändå. Jo. För alla är vi egoister. Sant!

Känner att jag kan rabbla på hur mycket som helst om hur skevt allt är... Men ska sanningen fram så orkar jag inte. Jag har för ont i min arma kropp.
Behöver knåd och kramar.


The world is burning up!
What can I do about it?
Turn my tv off, so I don't think about it

Jag blir galen.
Går runt, runt, runt, runt tills jag till slut hamnar ute med en cigarett.
Detta har jag nu gjort under 2 timmar nu. 7 cigaretter.

Nu fick jag en sådan lyckoklump i magen.
Jag tänkte mig hur mitt liv skulle se ut i Februari månad...
Varför just Februari vet jag inte så fråga mig inte men det såg fint ut kan jag säga.
Fast brukar vara detta som fäller mig i slutändan.
En dröm och ett hopp om en lyckad framtid och sedan ett stort brak, det slår aldrig fel.
Hoppas på att det var förr och detta är nu.
Nuet nu ser ju faktiskt lite annorlunda ut... Trots allt.



I går struntade jag helt i allt vad katterna kan dra med sig hem och in under täcket, ropade upp Missan i sängen och tulade som aldrig förr och nog hade vi saknat varandra alltid.
Vad vet vi om att tidelag är äckligt och onaturligt?!
Äsch då, trams!
Kan tycka det är rätt så mysigt när andan faller på

Bästa! Vad skulle jag gjort utan er? ♥

Jag & Ralf i kväll





Bring Me Everyone
I need to hurt someone
I´ll give you love, then I turn you down
My work here, it´s done


Hade gjort flätor...

Jag kommer förgås snart.
Längtar och saknar allt för många människor just nu...
Du, du, du, du, du, du, du, du & du kan väl komma hit!?



"Det finns en chans att sova men inte nu

Jag säger, skit i allt, lägg av och kom hit"

När man känner vemodet slå till så rycker man tag i sin partner in crime Niclas.
Precis vad jag gjorde igår.
Vi skriker i bilen.
Klagar på vädret.
Hatar alla.
Tar en alldeles för lång lunch.
Spyr galla på den vidriga planet vi bor på och människorna som gör den ännu mer vidrig.
Sedan.

Sedan skrattar vi. Jag kan inte med den karln. Skulle jag umgås med han dagligen skulle jag inte behöva oroa mig över min svällande mage och förtvinade muskler. Jag garvar så jävla hårt med/åt honom. Tårarna rinner, svetten lackar och nog fan kissar jag på mig lite i skrattplågorna. Vi är helt flippade tillsammans och jag gillart!
Sedan.

Sedan sitter vi vid vattnet och lyssnar till ingentinget (Bilar på avstånd, flygplan...) och Jakob Hellman.
Han och jag ska fiska. Eller han kommer fiska och jag kommer fota. Grilla kycklingkorv och bli attackerade av fladdermöss. Innan hösten hinner bli till kall och blöt vinter. Ibland har man bra jävla tur i sitt sökande av fina vänner! Jag har dig att tacka för så mycket!



En spontan trip ner till Götet en dag i Juni



Pepp i Länna



Blåbärsplockning och pajbakning



Denna kväll gick vi från easy till medium!

All jävla valpropaganda och vidriga nyheter om utvisningar, orättvisor, katastrofer, höga dödssiffror, våld, idiotisk fakta och allmänt dravel får mig att vilja bosätta mig djupt inne i de mörka skogarna, slippa hysterin kring media, konsumtion, rätt eller fel. Överleva på egenodlad potatis, föda upp ett får som ger mig garn och bara virka hela dagarna i skenet av den öppna elden. Människor är vidriga!


Trots detta bittra inlägg så är jag glad.
Dels för att det finns hopp om isbjörnarna i framtiden och att jag senare i dag far till Göteborg där det finns en mycket speciell person!

September 2007

Ja jag läser Kalle ^^
En sida i denna Kalletidning handlar
om dinosaurier och hur de dog ut.
Det fanns de vanligaste teorierna
och så fanns det det här:


I en serie försöker Kalle få trillingarna Knatte, Fnatte & Tjatte
att gilla gamla vanliga hederliga spel och sluta leka
med sina dumma gelégrodor...


Undrar om alla under 10 förstår
det "humoristiska" i det hela?


Är fortfarande fascinerad över att man får skriva så i kalle..?!

Människor med humor och som kan bjuda på sig själva är nog bland det sexigaste som finns....

Skulle bege mig ut i nattskjortan för att slänga sopor.
Sticker i fötterna i träskorna och knallar ut på grusvägen,
tittar upp och fastnar med huvudet hängandes bakåt,
stirrandes på himlen, fortfarande gåendes.
En kvist i ansiktet senare böjer jag tillbaka skallen stirrandes rakt in i ett totalt jävla mörker.
Jag skulle ha tagit ett par andra skor...

Helgen som varit har nog varit den mest
lugna, avslappnade och mysigaste på länge, trots förkylning.
Okej, fredagen kunde varit lite mer händelserik... Fast... Nä.
Lördagen och söndagen spenderades hos den underbara familjen på andra sidan gatan.
Som jag har saknat min Jenny!
Varför blir det så när man flyttar närmare en vän
att man spenderar mindre tid tillsammans än innan?
Tror man blir lite för bekväm. Borde inte vara så.
All min tid bara flyger förbi utan att jag hinner med.
Vi bara var och det var så fruktansvärt harmoniskt.
Mös i soffan, lagade mat, goffade, kollade på fotboll i höstvädret, virkade, pratade, pratade och gnällde.
Älskar att vi kan gnälla ihop! Ha ha haa, alla är idioter förutom vi!
Kan inte minnas när vi gjorde det senast utan en massa förbehåll.

Elliot plutten är bara så jävlarns söt!
Är dock fortfarande lite rädd för honom, eller snarare rädd för att bryta nacken på honom.
När han blir lite starkare i muskulaturen ska jag nog försöka bli kvitt min bebisrädsla och jonglera runt med han.
Jenny & Micke är så himla fina med honom.
Jag har fortfarande inte kopplat att ni är föräldrar.
Så himla duktiga och växer i sina roller.
Kan inte hjälpa att bli lite avundsjuk på vad de har...
Får helt enkelt utnyttja dem så mycket det går tills det är min tur.



Dans på Hyllan



Födelsedagskalas hos Ida



Kräftskiva





Sommarpromenad till badet


Tills Micke har sorterat klart bilderna på Elliot och lagt dem i en mapp som heter Elliot så får vi hålla oss tillgodo med dessa.

Så otroligt starka och modiga! ♥

Du kan ju inte var helt jävla förbannat söt och vara så långt bort från mig begriper du väl!

Saker som ligger på vinden ligger där för en anledning.

Letade efter pärlor och fastnade i gömda glömda lådor.
Fotografier, brev, vykort, papper och ting.

Saknaden efter dig är så stor vissa dagar.
Vissa dagar finns du inte alls
andra i en sten, vägskylt, cigarett, doft, skratt, uttryck och kropp.

Jag såg dig för 4 månader sedan.
Du stod bredvid mig och plockade smågodis,
jag kom hem utan godis.

Jag har så mycket att berätta för dig.
Du har missat så mycket.
Blir så förvirrad när jag inte kan tala om hur lycklig jag är,
vad jag vill göra, saker jag åstadkommit helt på egen hand.
Det blir som att ingenting av vad som hänt sedan du försvann inte räknas.
Ingen har tagit notis om det.

Men tiden har gått, saker har hänt och människor har tagit notis.
Inse kanske?
Vad är poängen med att gå på tå ner i det iskalla vattnet när du ändå kommer bli blöt oavsett?
Är det inte det som är meningen?

Jag håller hårt i de bra minnen jag har kvar av dig.
Ditt garv.
Att du snarkade värre än en gräsklippare.
Me doing the gäddanface så vi nästan kör av vägen i skrattplågor.
Att du alltid sa "Man ser ju inte kungens skit" varje gång... Ja som du inte såg något. Rätt logiskt.
Bella!!

Ja det finns en drös jag skulle kunna rabbla upp men tror jag behåller dem för mig själv. För mig!




Knäpp Älskad & Saknad ♥

Ha ha ha! Så mycket för det klivet.

"Tekniskt arbete pågår"

En lördag med vemod.
Hur mycket man än grunnar på saker så finner man aldrig svar. Inte jag iallafall.
Vad gör jag för fel? Ni som vet vad ni vill. Hur gör ni? Hur vet ni vad ni vill? Tvivlar ni aldrig?
Jag vet bara vad jag inte vill. Det är allt jag har att gå på. Jag vill inte...
Så. Vad är det jag vill? Är det bara att vända på det? Om jag inte vill det så kanske det betyder att jag vill det motsatta? Eller? När ska jag sluta vela? När ska jag bara köra? Jag har en bild hur allt kommer se ut om 5 år men om det ska bli verklighet så måste jag starta snart. Måste göra de val som jag hela tiden skjuter fram. Sluta leva med fötterna 7 meter ovanför marken. Börjar tröttna på mig själv. Bara gör det! Vad är det värsta som kan hända?
Packa en kappsäck och bara go for it. Men men men...
Allt hade varit så mycket enklare om inte allt hade vänts på en microsekund.
Nej nu tar jag klivet! Om allt skulle rämna... Och? Saker har rämnat x antal gånger förr och jag står fortfarande upp. Lite småsårig men nämn en människa utan ärr.


What did you learn today?
I learned nothin
What did you do today?
I did nothin
What did you learn at school?
I didn't go
Why didn't you go to school?
I don't know

Har haft en växande ilska i dag.
För varje minut spändes käkarna och pannådern började sakta göra sig synlig.
Jag vet inte alls vad som gjorde mig så arg men minsta lilla fel jag stötte på fick mig att bara vilja skrika eller slå någon.

Hur blev jag nu av med denna ilska?

Jo. Jag hade turen förstår ni att hamna på en proppfull buss där små 12-15 åriga killar satt längst bak och spottade iväg tuggade servetter med sugrör rätt igenom hela bussen. Efter halva resan känner jag hur något litet träffar mitt knä och jag kan inte hålla mig längre. Jag ställer mig upp i bussen och skriker åt dessa jävla snorungar att ge fan i att sitta och spotta en massa äckligt jävla äckel över hela bussen! (Älskar att man inte hinner bläddra igenom sitt vokabulärförråd i förbannat tillstånd. Lite som Janet i högstadiet när hon trycker upp en tjej mot väggen och skriker: Du kallar inte min syster för hora din jävla.. h-h-hora!)

Ilskan kanske inte försvann helt men jag fick utlopp på någonting konkret vilket behövdes.
Synd att inte Hitler hoppade på hållplatsen senare...

---

Just nu har jag en sån där varm känsla i magen.
Det doftar nytvättat och vädrat i hela stugan.
Sken av tända ljus, inkrupen i en filt, en fransk film på minitvn och ett glas O'boy.
Det känns som höst och jag vill just nu inget hellre än att ha dig här.
Vill bara knåda in mig i dig.

Lyxfrukost hos Sir Addan i morse.
Efter mitt tunga arbetspass som sluta klockan 10 (puh!)
begav jag mig till herrn som alltid får mig på gott humör.
Att man kan finna vänner på arbetsförmedlingen är bara för roligt!

Vi kan sitta och prata en massa, eller mest han som babblar,
men helt från tomma intet kan det bara komma någon härlig komplimang
som känns så genomärlig att jag inte kan låta bli att bli generad.
Varför gör man inte det själv oftare?
Ett endaste snällt ord kan vrida ens mungipor upp till örsnibbarna för en hel dag.
Vill man inte det? Att ens hjärtevänner ska vara glada och vara stolta över dem själva?
Jo. Jag ska bli bättre på det. Ni ska få höra hur jävla bra ni är.
Vem ska annars göra det om inte vi?



Frukostflumm!



Karamellatte vid ån



Efter en heldag vid Lännabadet



"My milkshake brings all the boys to the yard" Ha ha ha haa!
Älskar din humor och ärlighet!