I kväll tänder vi ett ljus


Jag är inte van vid det här.
Jag är van att allt ska gå åt helvete. Jag är den realistiske pessimisten
som alltid tror det värsta om allt och alla.
Jag har inte haft många riktigt godhjärtade omkring mig under mitt liv. Inte på riktigt.
Utan såna som är snälla för att få ut något själv av det
eller som inte alls gett mig det jag givit dem.
Men att nu ha någon att lita på, jag vet inte hur man gör. Alls.
Jag kan räkna med dig.
Va?! Jag trodde inte det fanns sådana människor. Jag slutade vara naiv i tonåren
då jag kom till insikt att jag inte ens kunde räkna med min egna familj.
Tomma löften gång på gång och ett ständigt utnyttjande.
Men trots allt det så fanns det iallafall kärlek, bara det att den blev väldans skev.

I dag kan jag räkna människorna i mitt liv jag kan lita på och räkna med för alltid på en hand.
Och det är så jag vill ha det.

Men det är Du som gjort att jag börjat känna hopp om en helt underbar framtid.
Jag längtar efter dig. Du bryter den tystnad jag hamnar i när jag är uppe i mitt blå.
Det finns ingen jag hellre spenderar mina morgnar och nätter med.
Du ger tillbaka. Du finns alltid där.
Antingen har du gjort mig naiv igen eller så är det bara såhär det ska vara. Egentligen.
Helt jävla underbart. Glädje. Värme. Omtanke. Kärlek. Kramar. Tillit. Öppenhet.
Tårar som torkas. Ärlighet. Respekt. Längtan. Hopp. Stötta.

Är så förbannat jävla kär i Dig!




Jag måste varit någon annan innan jag kände dig


Kommentarer

Din tanke här, tack!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Tanke:

Trackback