Axls

Julafton. Födelsedag.
Jag förväntar mig ingenting.
Med den trasiga familj/släkt jag har så blir allt mest bara besvikelser och frustration.
En far som konstant sviker, att man aldrig lär sig liksom.
En morfar som har mage att ens visa sig i mitt kök, äta min tårta och vara spydig utan att gratulera mig på min födelsedag.
När då alla ens vänner träder fram och är helt fantastiska blir jag helt förvånad.
Att de faktiskt bryr sig om lilla mig, håller löften och finns där alltid.
Jag blir alltid lika chockad. Får dåligt samvete eftersom jag sällan kan ge tillbaka lika mycket som de ger.
Så tack vare alla mina vänner jag har omkring fick jag en riktigt fin födelsedag.
Otroligt underbara är ni, det är ni som är min familj nu och det är en lyx vill jag lova!


Och till alla er såkallade vuxna människor som ska föreställa familj men beter er som idioter...
Dra åt helvete!