Axls

Jag reste
med min mor i natt.
I drömmen
var hon med,
som förr
och på en molntapp satt -
vi tyst
och fint och gled.

Hon sa´ - Här tjuter inga hårda vindar
och här lyser nästan alltid sol.
Här öppnas trädgårdens vita grindar
till syren och ängsviol.
Och tänk så verkligt allt kan vara
när man blir fast i drömmens garn.
Vi rakt mot ljuset tycktes fara
och du blev mor och jag blev barn.
Du var ju alltid klädd som en furstinna
och ingen flärd du saknade
Jag såg i ljus en vacker kvinna
och full av sorg jag vaknade.

Jag reste
med min mor i natt.
I drömmen
var hon med.

♥