Axls

Varför ska det vara så himla svårt att förstå vissa saker? Kan man inte tänka innan man gör saker?
Varför ska en del saker vara så intressanta? (trots) Räcker det inte med bara mig?
Jag vill inte vara en av många. Jag vill vara speciell. Jag vill vara ensam om vissa saker.
Jag vill inte dela allt. Jag vill inte vara lik någon. Jag vill inte påminna om någon. Jag vill vara mig själv.

Jag är så glad över den jag är. Låt ingenting ändras på mig.
 Fan vad man ska behöva mycket. Det räcker aldrig med en klapp på axeln.

Men jag vet. Jag vet att du tycker om mig. Jag vet att du vill vara med mig. Jag vet att du inte vill såra mig.
Jag vet att du finns för mig.
Jag önskar bara att man slapp den där känslan då man tvivlar på allt och tror att det värsta ska hända.
Jag hatar det alldagliga. Varför kan inte varje ddag vara speciell.
Jag vill inte gå på rutin. Jag vill att allting ska vara öppet och spontant.
Visst behövs det tråkiga stunder för att uppskatta de bra stunderna.
Fast jag är inte sån. Jag har det gärna härligt ofta för att sedan göra det ännu mer härligt någon speciell dag.
Vad man ska vara komplicerad då...
Men det kan ju inte vara så svårt egentligen... Inte om man verkligen Älskar någon.