Ledsen

När JAG blir ledsen

Så blir det nästan alltid minst två saker jag gråter över och då blir allting hela tiden värre.
 För mitt i allt gråtande så vet jag att jag inte har min kära mamma kvar
som kan ta mig i en bamsekram och göra mig hel igen.
Jag vill bara springa iväg och andas, för när man gråter hinner man aldrig med att andas.
Ibland är det bara så jävla skönt att få gråta ur sig alla dessa tårar. Man ska inte behöva ha en anledning till att få gråta. Ibland vet man inte alls varför man gråter. Vissa gånger vet man lite grann och andra gånger så vet man precis... Man kan ju inte alltid veta allting.
Alla blir liksom ledsna på olika sätt. Vissa blir tysta som mig, vissa blir arga, vissa skriker, vissa börjar gråta på stört, vissa blir aggressiva, vissa skrattar.
Ingen är den andra lik och man kan ju inte hjälpa hur man reagerar på ledsamma saker.
Jag kommer ihåg att jag undrade hur man skulle reagera om någon nära dog. Jag kom aldrig fram till ett svar men det behövdes ju inte eftersom jag nu vet hur jag reagerar.
Jag skriker.
Jag blir stum.
 


Kommentarer

Din tanke här, tack!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Tanke:

Trackback