Slutet...
Nu var det sagt. Som taget ur luften. Men i brist på förklaring och fantasi så får man väl ta det.
Eller varför ska jag behöva ta det? Det är jag som har kämpat! Det är jag som försökt! Det är jag som hamnat på botten! Det tack vare dig! Så varför ska du ha den rätten att ta allting bort från mig?
Jag kanske har varit blind?! Men när man älskar någon så ser man det man vill se. Men varför ens ge det en chans om det är som du säger? Du kan helt omöjligt ha kommit på det idag, igår eller förrgår!?!
Om du träffat en annan vill jag veta det, du sa att du skulle berätta om något sådant skulle hända men som jag ser det nu så är du inte mycket att lita på! Du gav mig en tunn grund att stå på och jag klampade på som att det var asfalt, kunde du inte sagt någonting?!
Jag känner mig så förnedrad och blottad. Allt man delar med sin kärlek försvinner med den...
Att vi skulle ses under andra förhållanden känns helt omöjligt för mig eftersom jag fortfarande har känslor för dig och att träffa dig en snabbis för en fika eller liknande och sen bara säga "Hej då" precis som ingenting skulle såra mer än att göra någon nytta!
Jag vill inte vara ett desperat och efterhängset ex men jag kan inte hjälpa att jag vill ha dig nära mig!
Så fort jag sa att du skulle gå ville jag ta tilbaka orden på en gång. Jag ville att du skulle stanna för alltid!
Kommer sakna dig så otroligt mycket, men det finns ingenting att göra åt....
Eller varför ska jag behöva ta det? Det är jag som har kämpat! Det är jag som försökt! Det är jag som hamnat på botten! Det tack vare dig! Så varför ska du ha den rätten att ta allting bort från mig?
Jag kanske har varit blind?! Men när man älskar någon så ser man det man vill se. Men varför ens ge det en chans om det är som du säger? Du kan helt omöjligt ha kommit på det idag, igår eller förrgår!?!
Om du träffat en annan vill jag veta det, du sa att du skulle berätta om något sådant skulle hända men som jag ser det nu så är du inte mycket att lita på! Du gav mig en tunn grund att stå på och jag klampade på som att det var asfalt, kunde du inte sagt någonting?!
Jag känner mig så förnedrad och blottad. Allt man delar med sin kärlek försvinner med den...
Att vi skulle ses under andra förhållanden känns helt omöjligt för mig eftersom jag fortfarande har känslor för dig och att träffa dig en snabbis för en fika eller liknande och sen bara säga "Hej då" precis som ingenting skulle såra mer än att göra någon nytta!
Jag vill inte vara ett desperat och efterhängset ex men jag kan inte hjälpa att jag vill ha dig nära mig!
Så fort jag sa att du skulle gå ville jag ta tilbaka orden på en gång. Jag ville att du skulle stanna för alltid!
Kommer sakna dig så otroligt mycket, men det finns ingenting att göra åt....
Kommentarer
Trackback