Axls

Jag längtar tills det där lugnet infaller sig.
Då man kan pusta ut och ta allt med ro.
När man har fått ta det där klivet. Klivet som jag väntat på i flera flera år.
Med det klivet vill jag varva ner. Stålsätta mig på en fast punkt och börja bygga uppåt & framåt.
Det kliar och kliar i fingrarna för att jag vet att det närmar sig.
Jag tror på det här!

Åh. Enda kruxet är att jag vill att det ska ske nu nu nu!
Jag vill packa ner alla våra saker och packa upp dem på en helt ny plats som ska vara våran och ingen annans.
Helt jävla underbart!
Längtar längtar!