Skona mig!
I mitt kaotiska tillstånd råkar jag stoppa in en bg (URS URS URS)
men det var inte förns då jag kom på att min förvirring är lite värre än vanligt.
Min stressade själ har inte fått någon rätsida på en endaste sak dem senaste veckorna.
Är lite jobbigt att vara jag i stressade situationer då jag tenderar till att hamna i någon slags koma istället för att ta tag i sakerna. Allt löser sig. Jovisst men vad fan, man kan väl underlätta lite för sig själv kanske?!
Så kanske man slapp ha 1001 saker i skann när det bara kan röra sig om 2-3.
Att man aldrig lär sig...
Sen har jag kommit på en annan sak som gör mig livrädd.
När det handlar om vissa saker så har jag aldrig aldrig aldrig tvekat, jag har tagit saken med ro utan en massa frågor hängandes i luften och tagit det för vad det är.
Men nu. Det säger stopp. Jag når en viss punkt men jag kan inte komma längre.
Så har det aldrig varit...
Antar att åldern 25 och allt vad det inneburit tagit ut sin rätt och har gjort mig fragil...
Kommentarer
Trackback